Vissa ser städdagen som en chans att knyta nya kontakter och bättra på grannsämjan. Andra ser den som ett nödvändigt ont man gärna undviker. Det kan också finnas giltiga skäl till att man inte är med på en städdag. Man kan exempelvis vara bortrest, sjuk eller ha fysiska hinder.
Städ- eller straffavgift är inte tillåtet
Många föreningar brottas med för få deltagare på städdagarna. För att råda bot på problemet har därför en del föreningar tagit ut så kallade städavgifter av de medlemmar som inte varit där. En del samfälligheter har också delat ut tidutsatta arbetsuppgifter till frånvarande medlemmar och utkrävt en avgift om inte arbetsuppgiften utförs inom utsatt tid.
Men enligt samfällighetslagen får en samfällighet inte ta ut städavgifter och det finns inga juridiska skyldigheter för en medlem att vara med på en städdag.
Städdag ger lägre boendekostnad
Det kan finnas flera skäl till att man inte är med på en städdag. Man kan exempelvis vara bortrest, sjuk eller ha fysiska hinder. Det finns inget rätt eller fel när det gäller närvaro på städdagar, men en hög frånvaro kan i förlängningen påverka en förenings ekonomi. Om manfallet blir för stort kan arbetet behövas läggas ut på entreprenad – och det är i regel dyrt. Det kan i sin tur innebära att föreningen måste höja sin samfällighetsavgift, vilket kan leda till en höjd boendekostnad.
Avdrag på årsavgift
Samfällighetsföreningarna har inte rätt att ta ut avgifter från medlemmar som väljer att inte delta vid föreningens städdagar. Men det finns andra sätt för föreningar som vill skapa incitament för sina medlemmar att bidra på städdagarna. Föreningen har möjlighet att fatta beslut om att medlemmarna ska kunna betala en del av årsavgiften genom att utföra arbete för föreningen. I praktiken har föreningar löst det med att man värderar medlemmens nedlagda arbete till exempelvis 100 kr per timme. Redovisningen av avräkningen för respektive medlems arbetstimmar kan göras på samma faktura som årsavgiften.
"Avlönat" arbete måste redovisas
Föreningen måste också redovisa detta i sin budget. På inkomstsidan tar föreningen upp hela beloppet som ska debiteras som avgifter av medlemmarna. På utgiftssidan redovisar föreningen de belopp som beräknas åtgå för skötsel av anläggningarna. Det beloppet ska omfatta både arbete som utförts av medlemmar mot ersättning och arbete som utförs av utomstående till exempel entreprenör. I debiteringslängden tas det bruttobelopp som respektive fastighet ska betala upp. Vid uttaxeringen avräknar kassören sedan ersättningen till den som utfört arbetsinsats från bruttobeloppet. Föreningen kan vara skyldig att lämna kontrolluppgift till Skatteverket och betala arbetsgivaravgift.