Vad är en gemensamhetsanläggning?
Gemensamhetsanläggningar är anläggningar som är gemensamma för flera fastigheter och tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Den vanligaste typen av gemensamhetsanläggning är vägar. Andra exempel är:
- Vatten- och avloppsanläggningar
- Grönområden
- Parkeringsplatser och garage
- Bryggor och badplatser
- Bredband och antenner
- Gårdsutrymmen
- Sophus och återvinningsanläggningar
Hur inrättar man en gemensamhetsanläggning?
Vanligtvis inrättas en gemensamhetsanläggning på kommunens initiativ i samband med att ett område byggs. Till exempel kan kommunen bygga en lekplats med kravet att samfälligheten tar ansvar för underhåll. En gemensamhetsanläggning kan dock även inrättas på initiativ av en fastighet som ska delta i anläggningen.
Anläggningen blir fastigheternas gemensamma egendom. Rättigheter och skyldigheter är kopplade till fastigheterna, även vid ägarbyte. Vilka fastigheter som ska ingå, vilka skyldigheter de har att bidra med olika kostnader och vilka behov som ska lösas gemensamt regleras i anläggningsbeslutet och är rättsligt bindande.
Lantmäteriets anläggningsbeslut styr
Gemensamhetsanläggningen inrättas av Lantmäteriet vid en anläggningsförrättning. I Lantmäteriets anläggningsbeslut framgår bland annat gemensamhetsanläggningens ändamål. Det styr vad styrelsen eller stämman får besluta om. Vill samfällighetsföreningen göra något utöver det måste Lantmäteriet göra en ny anläggningsförrättning med ett nytt anläggningsbeslut.
Anläggningsbeslutet finns hos Lantmäteriet, men samfällighetsföreningens styrelse bör också ha en kopia.
(Källa: Villaägarna, “Samfälligheter - praktisk handbok om skatt, ekonomi och juridik” av Björn Lundén, “Samfälligheter - handbok för samfällighetsföreningar” av Tommy Österberg)
