Hur stort ska arvodet vara?
Föreningen bestämmer själv vilket arvode som anses skäligt. Det är stämman som beslutar om arvode ska utgå, och hur stort det ska vara. Beslutet gäller då normalt kommande verksamhetsår, från årsstämma till årsstämma.
Arvodet bör vara en klumpsumma för hela styrelsen och inte för enskilda personer. Styrelsen kan sedan fördela arvodet mellan styrelsemedlemmarna på det sätt man anser lämpligt.
Om arvodet kopplas till ett index, exempelvis prisbasbelopp, beslutar stämman endast att arvodet ska utbetalas med samma belopp uppräknat med detta index.
Olika former av arvode
Det finns olika sätt att fördela arvodet på. Vanligast är kanske att ordförande, kassör och sekreterare får ett fast arvode som är högre än övriga styrelsemedlemmars, eftersom de utför ett större arbete. Man kan också ha ett rörligt sammanträdesarvode, eventuellt i kombination med ett fast arvode, eller ett timarvode som är oberoende av arbetsuppgifterna.
Skatter och sociala avgifter
För arvoden på mellan 100 kronor och 999 kronor ska föreningen lämna kontrolluppgift till Skatteverket. För arvoden från 1000 kronor ska föreningen också betala sociala avgifter, vilket innebär att den måste vara registrerad som arbetsgivare. Föreningen ska också göra skatteavdrag med 30 procent. Om föreningen väljer att betala arvode i form av sänkt månads- eller kvartalsavgift beskattas det på samma sätt som kontantersättning.
I stämmans beslut om arvode bör framgå om det är inklusive eller exklusive sociala avgifter.
Arbetsgivardeklaration
Betalar föreningen ut arvode någon gång per år, eller någon enstaka gång kan den vara registrerad som säsongsarbetsgivare. Ansökan görs på Skatteverkets webbplats, blankett SKV 4620. Arbetsgivardeklaration lämnas de månader som arvode betalas ut, antingen med blankett SKV 4786 och SKV 4788 eller via Skatteverkets e-tjänster. Även om föreningen inte betalar något arvode under året ska den deklarera i januari följande år.